Julefrid

Jag skulle inte bli sådär trist julklyschestressad utan bara smälla upp en liten gran och invänta den tindrande lilla familjen. Men så plötsligt står man där mitt i julkriget och svettas under nån ful basker med förfrysna tår och tusen paket att kånka på. Släpar sig flera gånger fram och tillbaka till Daglivs för att få med sig allt som man bara måste ha. Traditioner upp över öronen. Men det är fint också med stjärnögda hundar och barn och snön som aldrig slutar falla. Och ganska fint att det snart är ett nytt år, ett jäkligt bra år!